FRÅN MÖRKER TILL MÖRKER (text & musik: Tobias Nilsson) Han fick ett löfte, nu är det glömt, nu är han ensam på en vildvuxen savann Hon bröt ett löfte, men det är glömt, hon är lycklig över vägen som hon fann Det finns ingenting kvar av det där som dom lovade varann Ett spel som båda vet, att ingen vann Han fick en kyss, han blev så glad, hans ben hittade slutligen balans Han börja fråga, "Vad är fel?", "Ingenting", sa hon men tvivlen fanns Alla fakta blev fel och tryggheten dom hade blev en chans Med dåliga odds så byttes visionerna där nånstans Från mörker till mörker går dagar som han trampar ner Han somnar hos kvinnor som faller för smicker När morgonen kommer och tankarna samlats fler och fler Så ser två röda ögon hur han bara sticker Hon går runt, hon är så tyst, hennes tid går åt till att fundera Folk säger, "Hon är sjuk, vem vet vad en sån kan prestera?!" Kanske är det det enda sättet för henne att se klart På nånting som en gång lyste underbart Männen jagar, slutna rum, men hon vänder och går hem till sina nålar Hon är vit, som snö, hon slickar blod och hon lägger sig och vrålar Kanske är det det enda sättet för henne att se klart På nånting som en gång lyste underbart Från mörker till mörker går dagar som dom trampar ner Dom somnar och dom ser hur drömmarna spricker När morgonen kommer och tankarna har samlats fler och fler Då tar dom sin hopplöshet och sticker tillbaka © Tobias Nilsson 2003-2004